Sök:

Sökresultat:

61 Uppsatser om Filosofisk antropologi - Sida 1 av 5

Den ekande värdegrunden

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

Artificiell intelligens: filosofi och kommersiella transportsystem

Artificiell intelligens (AI) har diskuterats filosofiskt under lång tid. I och med datorns uppkomst och utveckling har dock nya filosofiska grenar framkommit. Den filosofiska AI:n syftar ofta att modellera människans kognitiva förmågor. AI är inte bara ett filosofiskt ämne utan andra områden har även ett intresse av AI. Med hjälp av avancerade system som till exempel expertsystem, artificiella neurala nätverk (ANN) samt viss robotik kan datorn och dess mjukvara tillämpas i allt mer avancerade och kommersiella situationer.

Jag är någon annan : Psykiatrikerna Karl Jaspers och Viktor Emil von Gebsattels filosofiska perspektiv på depersonalisation

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Filosofisk Rådgivning : En ny disciplin på väg att etableras!

Tyr ? A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *T?waz/Tyr.

Antropologens roll på slagfältet : En studie av den etiska debatten angående Human Terrain System

Den här studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins närmande av det militära sammanhanget. 2007 utformade USA:s armé en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom områdena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som på olika sätt analyserar den ?mänskliga terrängen?. Konceptet ?Human Terrain System? lanserades där akademiker från samhällsvetenskaperna fick söka sig till den militära kontexten för att hjälpa militära beslutsfattare att förstå kulturen, de socioekonomiska förhållandena och religionens roll mm.Hur förhåller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns på antropologin som en del i en militär kontext? Genom att svara på dessa frågeställningar belyses olika resonemang på den tillämpbara antropologin i en militär kontext utifrån den rådande etiska debatten som återfinns inom disciplinen.Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militära kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen.

"Nu måste ni lyssna på oss" : Kontext och betydelse av den svenska vårdstrejken 2008

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..

Klimatförändringarnas antropologi : En kvalitativ studie av förhållningssätt till klimatförändringar bland boende i Östergötland

Denna studie syftar till att uppmärksamma uppfattningar om klimatförändringarna utifrån fem informanters perspektiv och med kopplingar till relevant litteratur inom klimatområdet. Viktiga aspekter av klimatförändringar som diskuteras är informanternas syn på människans inverkan på klimatet, fördelningen av ansvar och viljan till förändringar och uppoffringar..

En inklusiv etik på goda grunder? -Vår livsstil och djurens liv, en filosofisk och teologisk diskussion

The relationship human has to animals are complex and I discuss this from a theological and philosophical perspective in this essay. I ask on what grounds, with what arguments and how one could live with an inclusive ethic. I discuss the philosopher Peter Singer and the theologian Andrew Linzey to see their agreements and differences. Linzey has a mystic influence built into the theological perspective. Swedish activists and authors Pelle Strindlund and Annika Spalde call their way of life the ?Way of love? and show an animal-inclusive ethic built on a Christian mystic ground..

Behandla människan, inte symptomen! : En studie av komplementärmedicin

Den här studien fokuserar på komplementärmedicin ur fyra informanters perspektiv och med kopplingar till aktuella vetenskapliga diskussioner och strömningar. Bakgrunden till studien är en ökande användning av komplementärmedicin i samhället och livliga debatter kring dess vetenskapliga status. Syftet är att genom kvalitativa metoder belysa viktiga aspekter av informanternas användning av komplementärmedicin. Mycket uppmärksamhet ägnas åt informanternas syn på de olika metodernas effektivitet, hur denna definieras och vilka konkreta resultat informanterna strävar efter eller upplever..

Genusrättsvetenskapen - en filosofisk analys

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Moralen - Socialt eller individuellt konstruerad?

Vi bär alla på någon form av moralisk grundsyn, vare sig vi vill det eller ej. Men hur får vi dessa värderingar egentligen? Jag försöker i denna uppsats att hitta någon slags ledtråd till hur det egentligen är, om moralen kommer ifrån människan själv som individ eller ifrån den sociala kontexten. Med hjälp av några författare, både ifrån vetenskaplig och från mer filosofisk bakgrund, plockar jag fram båda synpunkterna på hur det förhåller sig. Därefter har jag använt mig av fyra stycken intervjuer för att få fram en mer personlig bild av vad moral kan tänkas vara för något.

En filosofisk kritik av teorier och forskning gällande relationen mellan lärande och demokratiska arbetsformer inom svensk pedagogisk diskurs under 1990-talet och framåt.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister..

Antropologi eller estetik? En studie av definitionen och användningen av begreppet mångkultur i svenska dagstidningar under Mångkulturåret 2006

The purpose of this study is to examine how the concept multiculture has been defined and used in selected articles, which were published during the year 2006 and the following month. The study is based on five Swedish newspapers, from which 57 single articles were chosen and divided into total seven categories and dimensions which were partly developed from the theoretical base and partly from the chosen material itself. By using a qualitative analysis I have found following: In most articles the concept multiculture is used in an anthropological sense, meaning that the presence of several anthropological cultures is claimed before the concept multiculture can be real. An anthropological culture is of varying size and contents, in the majority of the articles an anthropological culture consists of a non-western and foreign country but can also represent a region or a continent. Aesthetic culture is, for the most part, used primary as an aid to define the current anthropological culture and not to stand for its own belonging to a specific genre..

Flexibelt badkar för Dimma

Arbetet du nu läser är ett samarbete mellan badkarsföretaget Dimma och designstudenten Erik Melin från Malmö högskola. Det är en kandidatuppsats i ämnet produktdesign och behandlar studier i designämnet, med fokus på badkarsdesign. Projektet går ut på att hitta en lösning som gör att företaget Dimma - som är specialiserade på badkar - kan tilltala kunder som hellre köper dusch än badkar. Problemet som skall lösas är hur man på bästa sätt kombinerar en dusch och ett badkar - för att tjäna maximalt med plats och vinna nya kunder till företaget. Lösning är en: utrymmesbesparande badkarsprodukt där en speciell fällprincip gör att karet kan förvaras hängande när det inte används. Produkten kan beskrivas som en badbalja för vuxna där det sittande badet utforskas. Metoderna som används är litteraturstudier i följande ämnen: utrymmesbesparande designlösningar, materialkunskap, antropologi och varumärkesstrategi. Insamlingen av data görs genom intervjuer och enkäter och den kreativa metod som används är; skissen - som verktyg för produktutveckling och idégenerering..

Gud i psykoterapin : en dialog mellan Carl G Jung och Viktor E Frankl

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara på följande frågor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av det omedvetna?4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.

1 Nästa sida ->